Synopsis "Litteraturdidaktik och Känslor (in Swedish)"
Redan på nittiotalet utropades "The affective turn" inom Cultural Studies (Eve Kosofsky Sedgwick, Brian Massumi). När vi idag talar om en affektiv vändning inom litteraturdidaktiken handlar det ofta om relationen mellan text och läsare i en vidare mening. Aktuell teoretisk inspiration kan hämtas ur exempelvis Rita Felskis Hooked. Art and Attachment (november 2020). Hösten 2021 stod Högskolan Kristianstad värd för Litteraturdidaktiskt nätverks (LDN) konferens med temat "Litteraturdidaktik och känslor" som tog utgångspunkt i litteraturdidaktikens olika känslomässiga ingångar. Hur motverkas och överbryggas motsättningen mellan faktaorienterade kontra upplevelseorienterade läsarter liksom den mellan de akademiskt analytiska kontra de personligt känslostyrda? Hur hanteras alltså, å ena sidan, dikotomin efferent/estetisk (Rosenblatt), och å den andra dikotomin kritisk/naiv (Miller) alternativt paranoid/reparativ (Sedgwick)? Under konferensen diskuterades frågor om känslornas roll som kreativ drivkraft för såväl skrivandet som läsandet. Hur kan vi didaktiskt arbeta med skönlitteraturens gestaltningar av känslor vid universitetens språkinstitutioner och i skolans olika ämnen? Vad händer om vi aktualiserar känslornas betydelse i relation till de didaktiska frågorna vad, vem/vilka, hur, när och varför? Hur kan känslor/affekter ta sig uttryck i skrift och bild (Kress & van Leeuwen 2006, Tomkins 1995)? Konferensens olika resultat visar att - läsarens emotionella respons på olika litterära verk utgör en viktig lärandepotential - seriemediet och bilderboken har särskilt stora och varierade resurser och möjligheter att uttrycka olika känslor - lärares samarbete med lokala skolbibliotek bidrar till den kognitiva och emotionella kvaliteten på tematiska läsprojektet i barn- och ungdomsskolan - olika former av kontextualisering under litteraturarbetet bidrar till elevers förmåga till inlevelse. Konferensvolymens artiklar ligger i linje med konferensens fyra huvudområden Berättande och medier: kognitiva och emotionella utmaningar, Klassrumspraktiker: elevers engagemang under litteraturarbetet, Litterär gestaltning, litterär stämning samt Läsning, undervisning och utbildning. med dessa områden. Två längre artiklar är skrivna av konferensens keynotes: Anna Nordenstam och Eric Sandberg. Nordenstams bidrag ger en inblick i seriemediets förmåga att väcka känslor i både takt och otakt med samhällsnormer genom historien. I bidraget utvecklar Nordenstam tankar om vad serier kan göra, vilka känslor de kan bjuda in till och hur de kan uppfattas ochgenom att resonera utifrån fyra konkreta exempel. Bidraget visar tydligt seriemediets potential för undervisning. Sandbergs artikel "Eleven Theses on Literature and Emotion" diskuterar elva teser med fokus på skärningspunkten mellan litteratur, undervisning och känsla. Genom dessa teser utvecklar Sandberg idén om känslors betydelse vid litteraturundervisning liksom ett bredare resonemang om hur vi undervisar i litteratur inom universitetet; vad och varför vi undervisar som vi gör, samt hur känslor relaterar till dessa processer. Volymens bidrag rymmer en bredd: olika slags intervjuer till en mängd olika slags textanalyser används. Vad gäller textanalyserna återfinns såväl litteraturvetenskapliga som språkvetenskapliga analysmodeller, liksom multimodala och allmänsemiotiska. De skiftande empiriska materialen kommer företrädesvis från undervisningsrelaterade kontexter.
